EU:s förordningar/direktiv om krav på kemiska ämnen

新闻模板

Bakgrund

Med utvecklingen av teknik och accelerationen av industrialiseringen används kemikalier i stor utsträckning i produktionen. Dessa ämnen kan orsaka förorening av miljön under produktion, användning och utsläpp och därigenom störa ekosystemets balans. Vissa kemikalier med cancerframkallande, mutagena och toxiska egenskaper kan också orsaka olika sjukdomar under långvarig exponering, vilket utgör ett hot mot människors hälsa.

Som en viktig främjare av internationellt miljöskydd har Europeiska unionen (EU) därför aktivt vidtagit åtgärder och antagit förordningar för att begränsa olika skadliga ämnen samtidigt som utvärderingen och övervakningen av kemikalier stärks för att minska skadorna på miljön och människor. EU kommer att fortsätta att uppdatera och förbättra lagar och förordningar som svar på nya miljö- och hälsofrågor i takt med att vetenskapliga och tekniska framsteg och kognitiv medvetenhet går framåt. Nedan följer en utförlig introduktion till EU:s relevanta förordningar/direktiv om krav på kemiska ämnen.

 

RoHS-direktivet

2011/65/EU Direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning(RoHS-direktivet) är enobligatoriskt direktivformulerade av EU. RoHS-direktivet fastställer regler för begränsning av användningen av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EEE), som syftar till att skydda människors hälsa och miljösäkerhet, och främja återvinning och kassering av avfall från elektrisk och elektronisk utrustning.

Tillämpningsområde

Elektronisk och elektrisk utrustning med en märkspänning som inte överstiger 1000V AC eller 1500V DCinkluderar, men är inte begränsat till, följande kategorier:

stora hushållsapparater, små hushållsapparater, informationsteknologi och telekommunikationsutrustning, konsumentutrustning, belysningsutrustning, elektriska och elektroniska verktyg, leksaker och fritidssportutrustning, medicinsk utrustning, övervakningsinstrument (inklusive industriella detektorer) och varuautomater.

 

Krav

RoHS-direktivet kräver att de begränsade ämnena i elektrisk och elektronisk utrustning inte får överskrida sina maximala koncentrationsgränser. Detaljerna är följande:

Begränsat ämne

(Pb)

(Cd)

(PBB)

(DEHP)

(DBP)

Maximala koncentrationsgränser (efter vikt)

0,1 %

0,01 %

0,1 %

0,1 %

0,1 %

Begränsat ämne

(Hg)

(Cr+6)

(PBDE)

(BBP)

(DIBP)

Maximala koncentrationsgränser (efter vikt)

0,1 %

0,1 %

0,1 %

0,1 %

0,1 %

Märka

Tillverkare är skyldiga att utfärda en försäkran om överensstämmelse, sammanställa teknisk dokumentation och anbringa CE-märkning på produkter för att visa överensstämmelse med RoHS-direktivet.Den tekniska dokumentationen bör innehålla ämnesanalysrapporter, stycklistor, leverantörsdeklarationer etc. Tillverkarna måste bevara den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i minst 10 år efter att den elektriska och elektroniska utrustningen har släppts ut på marknaden för att förbereda för marknadsövervakning kontroller. Produkter som inte följer bestämmelserna kan bli föremål för återkallelse.

 

REACH-förordningen

(EG) nr 1907/2006REGULERING angående registrering, utvärdering, auktorisation och begränsning av kemikalier (REACH), som är förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, representerar en viktig del av lagstiftningen för EU:s förebyggande hantering av kemikalier som kommer in på dess marknad. REACH-förordningen syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön, främja alternativa metoder för att bedöma ämnens faror, underlätta den fria rörligheten för ämnen på den inre marknaden och samtidigt öka konkurrenskraften och innovationen.Huvudkomponenterna i REACH-förordningen omfattar registrering, utvärdering,tillståndoch begränsning.

Registrering

Varje tillverkare eller importör som tillverkar eller importerar kemikalier i en total kvantitetöverstigande 1 ton/årkrävs attlämna in ett tekniskt underlag till Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) för registrering. För ämnenöverstigande 10 ton/år, en kemikaliesäkerhetsbedömning ska också göras och en kemikaliesäkerhetsrapport ska göras.

  • Om en produkt innehåller ämnen som är mycket oroande (SVHC) och koncentrationen överstiger 0,1 % (i vikt), måste tillverkaren eller importören tillhandahålla ett säkerhetsdatablad (SDS) till nedströmsanvändare och skicka information till SCIP-databasen.
  • Om koncentrationen av SVHC överstiger 0,1 viktprocent och mängden överstiger 1 ton/år, måste tillverkaren eller importören av artikeln även meddela Echa.
  • Om den totala mängden av ett ämne som har registrerats eller anmälts når nästa mängdtröskel, måste tillverkaren eller importören omedelbart förse Echa med den ytterligare information som krävs för den mängdnivån.

Utvärdering

Utvärderingsprocessen består av två delar: underlagsutvärdering och ämnesutvärdering.

Utvärderingen av underlaget avser den process genom vilken Echa granskar den tekniska underlagsinformationen, standardinformationskrav, kemikaliesäkerhetsbedömningar och kemikaliesäkerhetsrapporter som lämnats in av företag för att fastställa att de uppfyller de fastställda kraven. Om de inte uppfyller kraven är företaget skyldigt att lämna nödvändig information inom en begränsad tid. Echa väljer ut minst 20 % av filerna över 100 ton/år för inspektion varje år.

Ämnesutvärdering är processen för att fastställa de faror som kemiska ämnen utgör för människors hälsa och miljön. Denna process omfattar en bedömning av deras toxicitet, exponeringsvägar, exponeringsnivåer och potentiella skador. Baserat på farodata och tonnage för kemiska ämnen, utvecklar Echa en rullande treårig utvärderingsplan. Behöriga myndigheter utför sedan ämnesutvärderingen i enlighet med denna plan och kommunicerar resultaten.

Tillstånd

Syftet med godkännandet är att säkerställa att den inre marknaden fungerar smidigt, att riskerna med SVHC kontrolleras ordentligt och att dessa ämnen gradvis ersätts av ekonomiskt och tekniskt lämpliga alternativa ämnen eller tekniker. Tillståndsansökningar ska lämnas in till Europeiska miljöbyrån tillsammans med en ansökan om tillstånd. Klassificeringen av SVHC inkluderar huvudsakligen följande kategorier:

(1)CMR-ämnen: Ämnen är cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska

(2)PBT-ämnen: Ämnen är långlivade, bioackumulerande och giftiga (PBT)

(3)vPvB-ämnen: Ämnen är mycket persistenta och mycket bioackumulerande

(4)Andra ämnen för vilka det finns vetenskapliga bevis för att de kan ha allvarliga effekter på människors hälsa eller miljön

Begränsning

Echa kommer att begränsa produktionen eller importen av ett ämne eller en vara i EU om den anser att processen för produktion, tillverkning, utsläppande på marknaden utgör en risk för människors hälsa och miljön som inte kan kontrolleras på ett adekvat sätt.Ämnen eller föremål som ingår i listan över begränsade ämnen (REACH bilaga XVII) måste följa restriktionerna innan de kan produceras, tillverkas eller släppas ut på marknaden i EU, och produkter som inte uppfyller kraven kommer att återkallas ochstraffas.

För närvarande är kraven i REACH bilaga XVII införlivade i EU:s nya batteriförordning. To import till EU-marknaden är det nödvändigt att uppfylla kraven i REACH bilaga XVII.

Märka

REACH-förordningen är för närvarande inte inom ramen för CE-kontrollen, och det finns inga krav på överensstämmelsecertifiering eller CE-märkning. Europeiska unionens marknadsövervaknings- och administrationsbyrå kommer dock alltid att utföra stickprovskontroller av produkterna på EU-marknaden, och om de inte uppfyller kraven i REACH riskerar de att bli återkallade.

 

POPsförordning

(EU) 2019/1021 Förordning om långlivade organiska föroreningar, kallad POP-förordning, syftar till att minska utsläppen av dessa ämnen och skydda människors hälsa och miljön från deras skada genom att förbjuda eller begränsa produktion och användning av långlivade organiska föroreningar. Persistenta organiska föroreningar (POP) är organiska föroreningar som är långlivade, bioackumulerande, halvflyktiga och mycket giftiga, som kan transporteras över långa avstånd som utgör en allvarlig fara för människors hälsa och miljön genom luft, vatten och levande organismer.

POP-förordningen gäller för alla ämnen, blandningar och varor inom EU.Den listar de ämnen som behöver kontrolleras och specificerar motsvarande kontrollåtgärder och lagerhanteringsmetoder. Det föreslår också åtgärder för att minska och kontrollera deras utsläpp eller utsläpp. Dessutom omfattar förordningen också hantering och bortskaffande av avfall som innehåller POP, vilket säkerställer att POP:s komponenter förstörs eller genomgår irreversibel omvandling, så att kvarvarande avfall och utsläpp inte längre uppvisar POPs egenskaper.

Märka

I likhet med REACH krävs inte överensstämmelsebevis och CE-märkning för närvarande, men de regulatoriska begränsningarna måste fortfarande uppfyllas.

Batteridirektivet

2006/66/EG Direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer(benämnt batteridirektivet), gäller alla typer av batterier och ackumulatorer, med undantag för utrustning som är relaterad till EU:s medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen och utrustning som är avsedd att skjutas upp i rymden. Direktivet innehåller bestämmelser för utsläppande på marknaden av batterier och ackumulatorer, och även särskilda bestämmelser för insamling, behandling, återvinning och bortskaffande av förbrukade batterier.Thans direktivförväntas bliupphävdes den 18 augusti 2025.

Krav

  1. Alla batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden med en kvicksilverhalt (i vikt) som överstiger 0,0005 % är förbjudna.
  2. Alla bärbara batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden med en kadmiumhalt (i vikt) som överstiger 0,002 % är förbjudna.
  3. Ovanstående två punkter gäller inte nödlarmsystem (inklusive nödbelysning) och medicinsk utrustning.
  4. Företag uppmuntras att förbättra batteriernas övergripande miljöprestanda under hela sin livscykel och utveckla batterier och ackumulatorer med mindre bly, kvicksilver, kadmium och andra farliga ämnen.
  5. EU:s medlemsstater ska utarbeta lämpliga insamlingsplaner för förbrukade batterier, och tillverkare/distributörer ska registrera och tillhandahålla gratis batteriinsamlingstjänster i de medlemsstater där de säljer. Om en produkt är utrustad med ett batteri anses dess tillverkare också vara en batteritillverkare.

 

Märka

Alla batterier, ackumulatorer och batteripaket ska vara märkta med en överkorsad soptunnalogotyp, och kapaciteten för alla bärbara batterier och fordonsbatterier och -ackumulatorer ska anges på etiketten.Batterier och ackumulatorer som innehåller mer än 0,002 % kadmium eller mer än 0,004 % bly ska märkas med relevant kemisk symbol (Cd eller Pb) och ska täcka minst en fjärdedel av symbolens yta.Logotypen ska vara väl synlig, läsbar och outplånlig. Täckningen och dimensionerna ska överensstämma med relevanta bestämmelser.

 

Logga för soptunna

 

WEEE-direktivet

2012/19/EU Direktiv om avfall från elektrisk och elektronisk utrustning(WEEE) är ett viktigt EU-system förWEEE insamling och behandling. Den fastställer åtgärder för att skydda miljön och människors hälsa genom att förebygga eller minska de negativa effekterna av produktion och hantering av WEEE och främja hållbar utveckling genom att förbättra resursanvändningens effektivitet.

Tillämpningsomfång

Elektronisk och elektrisk utrustning med en märkspänning som inte överstiger 1000V AC eller 1500V DC, inklusive följande typer:

Temperaturväxlingsutrustning, skärmar, displayer och utrustning som innehåller skärmar (med en yta större än 100 cm2), stor utrustning (med yttermått överstigande 50 cm), liten utrustning (med yttermått som inte överstiger 50 cm), liten informationsteknik- och telekommunikationsutrustning ( med yttermått som inte överstiger 50 cm).

Krav

  1. Direktivet kräver att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder för att främja återanvändning, demontering och återvinning av WEEE och dess komponenter i enlighet medkrav på ekodesigni direktiv 2009/125/EG; Tillverkarna ska inte förhindra återanvändning av WEEE genom särskilda strukturella egenskaper eller tillverkningsprocesser, utom i särskilda fall.
  2. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärderatt korrekt sortera och samla in WEEE, att prioritera temperaturväxlingsutrustning som innehåller ozonnedbrytande ämnen och fluorerade växthusgaser, kvicksilverinnehållande lysrör, solcellspaneler och liten utrustning. Medlemsstaterna ska också säkerställa genomförandet av principen om "producentansvar", som kräver att företag etablerar återvinningsanläggningar för att uppnå den lägsta årliga insamlingshastigheten baserad på befolkningstäthet. Sorterat WEEE ska behandlas korrekt.
  3. Företag som säljer elektriska och elektroniska produkter i EU ska registreras i målmedlemsstaten för försäljning i enlighet med relevanta krav.
  4. Elektronisk och elektrisk utrustning ska vara märkt med erforderliga symboler, som ska vara väl synliga och inte lätta att slitas av på utsidan av utrustningen.
  5. Direktivet kräver att medlemsstaterna upprättar lämpliga incitamentssystem och påföljder för att säkerställa att innehållet i direktivet kan genomföras fullt ut.

 

Märka

WEEE-etiketten liknar batteridirektivets etikett, som båda kräver att "separat insamlingssymbol" (logotypen för soptunnan) märks, och storleksspecifikationerna kan referera till batteridirektivet.

 

ELV-direktivet

2000/53/EGDirektiv om uttjänta fordon(ELV-direktivet)omfattar alla fordon och uttjänta fordon, inklusive deras komponenter och material.Det syftar till att förhindra uppkomsten av avfall från fordon, att främja återanvändning och återvinning av uttjänta fordon och deras komponenter och att förbättra miljöprestandan för alla operatörer som är involverade i fordonens livscykel.

Krav

  1. De maximala viktvärdena i homogena material får inte överstiga 0,1 % för bly, sexvärt krom och kvicksilver och 0,01 % för kadmium. Fordon och deras delar som överskrider de högsta koncentrationsgränserna och som inte omfattas av undantagen får inte släppas ut på marknaden.
  2. Utformningen och tillverkningen av fordon ska ta full hänsyn till demontering, återanvändning och återvinning av fordon och deras delar efter att de har skrotats, och mer återvunnet material kan integreras.
  3. Ekonomiska aktörer ska upprätta system för att samla in alla uttjänta fordon och, där det är tekniskt möjligt, avfallsdelar som härrör från reparation av fordon. Uttjänta fordon ska åtföljas av ett destruktionsintyg och överföras till en auktoriserad behandlingsanläggning. Tillverkare ska tillhandahålla demonteringsinformation mm inom sex månader efter att ett fordon släppts ut på marknaden och ska stå för hela eller huvuddelen av kostnaderna för insamling, behandling och återvinning av uttjänta fordon.
  4. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer upprättar lämpliga system för insamling av uttjänta fordon och uppnår motsvarande mål för återvinning och återanvändning och återvinning och att lagring och behandling av alla uttjänta fordon plats i enlighet med relevanta tekniska minimikrav.

Märka

Det nuvarande ELV-direktivet har inkluderats i kraven i EU:s nya batterilag. Om det är en bilbatteriprodukt måste den uppfylla kraven i ELV och batterilagen innan CE-märkningen kan appliceras.

Slutsats

Sammanfattningsvis har EU en lång rad restriktioner för kemikalier för att minska användningen av farliga ämnen och skydda människors hälsa och miljösäkerhet. Denna serie åtgärder har haft en djupgående inverkan på batteriindustrin, både främjande av utvecklingen av mer miljövänliga batterimaterial och främjande av teknisk innovation och utveckling, och förbättrat konsumenternas medvetenhet om relevanta produkter och spridit konceptet hållbar utveckling och grön konsumtion. I takt med att relevanta lagar och förordningar fortsätter att förbättras och regleringsarbetet stärks, finns det skäl att tro att batteriindustrin kommer att fortsätta att utvecklas i en hälsosammare och mer miljövänlig riktning.


Posttid: 2024-okt-28